Idag publicerade FN:s klimatpanel IPCC en ny rapport om klimatläget, och tonerna är dessvärre allt annat än positiva. Rapporten fokuserar på läget i hav och frusna områden, såsom polarisar och glaciärer. 

IPCC, Intergovernmental Panel of Climate Change som är dess utskrivna namn, är FN:s egna klimatpanel. Bland annat har panelen i uppdrag att sammanställa det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser och möjliga lösningar. Med ett brett underlag från tusentals forskare och experter världen över sammanställer IPCC löpande olika rapporter, vilket blir ett sätt att föra fram den vetenskapliga forskning som bedrivs kring vårt klimat.

Den senaste rapporten, som publicerades idag, fokuserar alltså på vilka effekter vår klimatpåverkan har på hav och frusna områden. Rapporten är baserad på omkring 7000 vetenskapliga artiklar som analyserats, och visar på att viktiga ekosystem har rubbats. 

Sammantaget går det att dra ett antal oroväckande slutsatser från rapporten: 

Temperaturen i våra hav ökar
Hav över hela världen absorberar en stor del av den uppvärmning som vi människor orsakar genom att använda fossila bränslen. I dagsläget beräknas haven ha absorberat drygt 90 procent av den globala uppvärmningen, vilket bara är en bråkdel av hur det kan bli framöver. Om uppvärmningen begränsas till max 2 grader kommer haven år 2100 att ta upp två till fyra gånger mer värme än vad de gjort under perioden 1970 fram till idag. Om temperaturen ökar över 2 grader kan det istället röra sig om fem till sju gånger mer värme, enligt rapporten från IPCC.

Viktiga ekosystem rubbas
Att havens temperatur ökar, i kombination med att de absorberar koldioxid och på så sätt blir surare, har inneburit att många viktiga ekosystem har rubbats. Förändringarna i havet har också inneburit lägre omblandning av vatten, med konsekvensen att syrehalten och tillgången till näring minskat. IPCC skriver att detta påverkar det marina livet. Rapporten anger det som mycket sannolikt att mängden marina organismer minskar med 15 procent fram till år 2100.

Frusna områden påverkas med smältande isar
Både glaciärer och andra istäckta områden över hela världen fortsätter att smälta. Det har lett till att havsnivån höjts ca 16 centimeter under 1900-talet, och ökar med ca 3,6 millimeter per år. Det är dubbelt så snabbt som tidigare, och takten verkar dessutom accelerera. År 2100 spås havsnivån ha höjts med 30-60 centimeter, vilket förutsatter att vi människor vidtar drastiska åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Om utsläppen istället fortsätter att öka kan höjningen bli upp till 110 centimeter. 

Vid sidan av att glaciärer och andra istäckta områden fortsätter att smälta så tinar dessutom den så kallade permafrosten. Permafrost binder stora mängder av den kraftiga växthusgasen metan, vilken frigörs när permaforsten tinar. Om utsläppen från oss människor fortsätter att öka kommer runt 70 procent av den ytliga permafrosten att gå förlorad till nästa sekelskifte konstaterar IPCC. Om vi lyckas begränsa temperaturökningen till 2 grader blir förlusten istället 25 procent. 

Möjligt att begränsa konsekvenserna
Det finns dock möjlighet att begränsa de allra värsta konsekvenserna, menar både Ulf Molau, som är en av författarna till IPCC:s rapport och professor i växtekologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet och Tom Arnbom, Arktisexpert på Världsnaturfonden. Även rapporten slår fast att det ännu inte är för sent för att vända utvecklingen. 

– Det enda man kan göra för att få ett stopp på förändringarna är att begränsa utsläppen av växthusgaser, säger Ulf Molau.

En viktig del i detta är att se till på frågan i ett systemperspektiv, och förändra vårt sätt att producera och använda energi. Där är förnybara källor som solceller, vind- och vattenkraft viktiga. Vi har tidigare skrivit om både sammansättning av framtidens energisystem och hur vindkraft växer i Sverige. Tom Arnbom trycker på just vikten av ett hållbart energisystem:

– Vad varje individ gör är viktigt, men det handlar om att vi måste ställa om de stora energisystemen och få bort fossila bränslen.