Nordiska elbörsen Nord Pool – hur fungerar elhandel?
När man i Sverige idag pratar om egen produktion av förnybar el – exempelvis via solceller – är det av stor vikt att förstå hur marknaden för elhandel fungerar. Vad är det vi konsumenter betalar för när vi köper el? Varför varierar priset så mycket över året? Var sker besparingen med egenproducerad el? Här försöker vi på Save by Solar ge svar på en del frågor!
Sveriges elmarknad och elhandel antog sin nuvarande form under 1990-talet, i samband med elmarknaden i Sverige, Norge, Finland och Danmark avreglerades. Syftet med avregleringen var bland annat att åstadkomma en marknad där el var en konkurrensutsatt vara, vilket är fallet idag då den absoluta majoriteten av svensk elhandel sker via en elbörs som kallas Nord Pool. Genom att låta el handlas via en marknadsstyrd börs bestäms priserna utifrån ett antal faktorer: mängden producerad el, internationella faktorer som bränslepris och valutakurser, samt den aktuella efterfrågan på el. Detta är bland annat en av förklaringarna till varför el är dyrare på vintern än på sommaren – länderna i Norden konsumerar helt enkelt mer el under årets kalla och mörka månader än under sommarhalvåret.
Länderna Sverige, Finland, Danmark, Norge, samt baltländerna Estland, Lettland och Litauen ingår alla i marknadsplatsen Nord Pool. Elbörsen, som ägas av medlemsländernas stamnätsoperatörer, bildades år 1993, men elhandel i Sverige som den fungerar idag startade först år 1996 i samband med att den svenska elmarknaden omreglerades till att bli konkurrensutsatt. De aktörer som handlar med el via Nord Pool är framför allt storskaliga elproducenter, stora elanvändare som industrier och elhandelsbolag. Det är därför vi privatpersoner eller företag sällan hör talas om Nord Pool – våra elhandelsbolag köper stora mängder el på elbörsen, och säljer i sin tur vidare till oss som slutkonsumenter.
Priset på el, det så kallade spotpriset, bestäms utifrån efterfrågan och utbud, genom en form av auktion mellan producenter och köpare. Prissättningen sker för varje timma under dygnet, vilket innebär att elpriset är lägre under tider med låg efterfrågan; exempelvis under nattetid i det korta perspektivet och sommartid i det långa.
När en kund – antingen privatperson eller företag – köper el på den svenska elmarknaden betalar denna för fler delar än enbart spotpriset. Vid sidan av priset på el tillkommer skatter, avgifter och nätkostnad. Skatter och avgifter står tillsammans för omkring 42 procent av den totala kostnaden för el, där energiskatt, moms och avgifter till myndigheter räknas in. Nätkostnaderna kan i sin tur se lite olika ut beroende på hur mycket elektricitet en kund konsumerar, hur den lokala nätägaren har utformat sina abonnemang och debiteringsmodeller, samt hur mycket priserna har höjts de senaste åren.
Med andra ord – vid köp av el betalar en kund för huvudsakligen tre delar: elpris, skatt och nätavgifter. När ett företag väljer att installera solceller för att producera en del av sitt egna elbehov sker alltså besparingen i tre delar. De senaste åren har framför allt energiskatten och kostnaderna för elnät ökat drastiskt, vilket i kombination med billigare material, har lett fram till god lönsamhet för solcellsinstallationer i Sverige. Vill du veta mer om hur elhandel fungerar i Sverige, och vad det innebär för solcellers lönsamhet? Hör av dig till oss på Save by Solar, så kommer vi gärna förbi och delar med av oss av vårt kunnande. Det är vad vi brinner för!